I de under länkarna kan du läsa andras erfarenheter av mjölksjukdomen. I artiklarna hittar du genom åren i olika tidningar hittade svenskspråkiga publikationer. På sidornas finska del hittas motsvarandes på finska publicerade artiklar.
Hilja blev i misstag fri från sina astmasymptom, då hon började använda enbart ohomogeniserade mjölkprodukter, vilka hennes man använde på grund av sina magbesvär. "I ett tvåpersoners hushåll lönade det sig inte att köpa många olika sorters mjölk."
Dessförinnan hade fruns astma misstänkts vara förorsakad t.ex. av mögel på arbetsplatsen och frun hade i ett sprungit till läkare. "Nu är också astmapipan borta", hade frun glatt konstaterat åt hälsovårdaren vid Karislojo hälsocentral, Raija Tukkinen, som själv blivit av med sina mag- och hudsymptom då hon övergått från "normal" homogeniserad mjölk till naturenlig mjölk och mjölk direkt från producenten.
Hiljas (namnet ändrat) exempel betyder naturligtvis inte, att ohomogeniserad mjölk skulle vara hokuspokus för botande av astma. Det är inte heller medicinskt bevisat, att Hiljas astmasymptom blivit lindrigare tack vare bytet av mjölkprodukter. För Silmus läsare är Hilja dock ett positivt ytterlighetsexempel på de tiotals fall, där byte till ohomogeniserad mjölk inneburit avgörande lindring av besvären. Dessa besvär har närmast varit magbesvär förorsakade av irriterad tarmvävnad (uppsvälld mage, gasbesvär, magknip, diarré) och hudbesvär. Men hur ofta är det inte som, speciellt hos barn, hudbesvär och astma går hand i hand...
Raija Tukkinen fick sitt besvär, som hon kallar "mjölksjukan", år 1991 efter en antibiotikakur. Dessförinnan hade hon inte haft några som hellst allergier eller problem med sin mage. Hon misstänkte först laktosintolerans och brydde sig inte om att testa sig. Efter några år var magen i sådant skick, att den nästan inte tolererade någonting alls. Trots grundliga undersökningar kunde inte ens laktosintolerans påvisas.
Efter att i en tidning läst, att homogenisering kan vara en orsak till överkänslighet för mjölk, beslöt hon att pröva på en diet med ohomogeniserade produkter. Hon beställde mjölk direkt från en mjölkproducent och köpte endast naturenlig mjölk från butiken. Det hjälpte: Raija blev kvitt alla magbesvär och hudklådan samt hostan av astmatyp. Hon började anpassa sina dietkunskaper på klienterna vid Karislojo hälsovårdscentral. Personer som lidit av uppsvälld mage, gasbesvär, magknip och diarré blev hjälpta då de övergick från "normal" burkmjölk till ohomogeniserad. Spädbarn som ammades blev botade från skorvig hud och t.o.m. astmaanfallen upphörde, då mjölkprodukterna byttes ut.
Det finns alltså omfattande, på erfarenhet baserad kunskap om den homogeniserade mjölkens skadlighet för hälsan. Men en medicinskt hållbar undersökning saknas fortfarande. Vid Turun yliopisto finns intresse för magbesvär i allmänhet, så från det hållet kanske det någon gång i framtiden kommer vetenskapligt hållbara forskningsresultat.
Utan att ta ställning till homogeniseringen i sig konstaterar hälsovårdscentralläkare Kari Penkkilä i Karislojo:
– Mjölk är allmänt förekommande på syndlistan för många sjukdomar. Det forskas bl.a. i diabetesens samband med mjölk. Om det på allvar börjar forskas i homogeniseringens samband med mag- och hudbesvär och eventuellt astma, fås de slutliga resultaten först om många år. Dietförsöken har i varje fall medfört direkt dramatiskt goda resultat vad det gäller minskade symptom bland atopi- och allergibarn.
Sakari Karttunen
(Silmu 5/2000)
I Silmu 5/2000 ingick artikeln "Homogeniserad mjölk betyder för många en lidandets väg". I den beskrev hälsovårdaren vid Karislojo hälsovårdscentral, Raija Tukkinen, både personliga och klienters erfarenheter av den homogeniserade mjölkens inverkan på hälsan. De "mjölksjuka" får av homogeniserad mjölk och produkter tillverkade av denna uppsvälld mage till följd av irriterad tarmvävnad, gasbesvär, magsmärtor, diarré och hudproblem. Hur ofta går inte hudproblem och astma speciellt hos barn hand i hand...
Ännu då hade Raija skäl att konstatera, att "experter och boklärda inte lyssnat på det örat", trots att hon skrivit om saken till alla tänkbara ställen. Men i februari lyftes katten på bordet i TV och både tidskrifts- och dagspressen har tagit upp frågan till behandling. Också annars kan man ana förändringar i luften.
Det har kommit mycket feedback och mjölksjuka tycks också finnas så att det räcker till. Men varken myndigheter eller enskilda personer vill riktigt tro på hela saken, eftersom homogeniseringen av mjölk är ett alltför stoet misstag att överhuvudtaget behandla. Ohomogeniserad diet är besvärlig och måste följas till hundra procent. För människan käns det bättre att tro t.ex. på laktosintolerans, som är som en dom från ovan och inte ett sådant fenomen, som människan själv förorsakat. Nu måste vi tänka på lång sikt och fundera på, vad som gjort mjölken så giftig. Tidigare kunde människor dricka mjölk utan dessa problem. Redan i Bibeln berättas, att Abraham bjöd sina gäster på mjölk och smör. I dag kan spädbarn börja visa symptom redan vid ett par veckors ålder. Det är också officiellt bevisat, att den näring mamman intar inverkar på modersmjölken sammansättning.
Det har börjat röra på sig i frågan. Turun yliopisto gjorde i februari en undersökning bland mina klienter i Karislojo. Resultaten kan vi vänta att få i sommar. Nu har också Valio vaknat och börjat undersöka saken. Också dessa resultat torde vi få ta del av i sommar.
Redaktör Tiina Komi skrev i tidningen Vauva (10/2000) en artikel om mjölksjukan. En mamma tog sig för att skicka in ett tack till tidningen. I hälsningen stod:
–Jag har kämpat och lidit med vår 5 månader gamla son Aleksis eksem och i samband med detta med rådgivingar och byråkratiskt papperskrig... vi har väntat på att få komma till TAYS och få utrett varför den lille har fruktansvärd klåda på hela kroppen!!! Läkerna bara ordinerar medicin för att lindra klådan, men orsaken utreds inte. Tack och lov fick vi hjälp efter att ha läst tidningsartikeln! Nu har Aleksi druckit naturenligt producerad mjölk i snart en vecka och är i det närmaste symptomfri. Magen fungerar normalt och av eksemet återstår bara små mörka fläckar... vi är glada! Jag vill via er förmedla tack till den intervjuade Raija Tukkinen! Om vi ännu kunde få recept på lämplig fast föda för att också få den sidan att fungera ordentligt, vore vi glada! Tack och god fortsättning önskar familjen Virtanen
Flera ohomogeniserade produkter Som en komplettering till den lista som publicerades i Silmu 7/2000 har redaktionen fått tilläggsuppgifter om ohomogeniserade eller mag- och hudvänliga produkter. (Man vet också av erfarenhet, att övergång till ohomogeniserad mjölk har lindrat astmasymptom).
Hyvä hengitys 2/01 (förr Silmu)
Jag vill hänvisa till artikeln "Homogenisering ökar inte magbesvär" (Hbl 21.10). Enligt artikeln hade docent Riitta Korpela från Helsingfors universitet undersökt saken. 17 personer från Karislojo deltog i undersökningen, inklusive undertecknad.
I vilket skede hade FNB tappat bort Valios namn i sin notis? Det var nämligen Valios undersökning. Såväl Korpela som de båda andra forskarna som deltog i undersök vingen arbetar för Valio. Vad berättar det att hälften av de undersökta tålde homogeniserad mjölk men fick symptom av ekomjölk, fastän de själva i åratal hade trott tvärtom? Kanske de hade ätit för mycket rågbröd såsom Korpela misstänkte?
Likaså berättas det i notisen att undersökningen har publicerats i Finlands läkartidning. Undersökningen har ännu inte publicerats någonstans. Därför verkar det konstigt att läkartidningen kom fram med en slutsats angående undersökningen.
Korpela varnar för att mjölk som kommer direkt från gårdarna och ekomjölk inte passar för barn med mjölkallergi. Det har redan länge varit känt att personer som insjuknat i IgE förmedlad mjölkallergi inte tål mjölk. Det finns fyra klasser av allergimekanismer av vilka IgE är den mest kända och den enda som mäts i en rutinundersökning.
På min egen rådgivning har dessa IgE antikroppar inte utvecklats hos någon då man i tid har övergått till icke homogeniserad mjölk. Många års praktiserande har obestridligt påvisat att homogenisering medför mycket problem. När skall de som bär ansvar för detta gå med på att förstå vad saken gäller?
Homogenisering av mjölk borde genast upphöra.
RAIJA TUKKINEN,
hälsovårdare, Karislojo
(Hufvudstadsbladet 31.10.2001)
Homogeniseringen av mjölk har på grund av den senaste tidens erfarenheter och rön gett upphov till diskussion. Utan tvekan finns det också bland den vuxna befolkningen personer, som får symptom efter att de druckit konsumtionsmjölk och därför helt avstått från användningen av mjölk. Hur stor denna grupp är i vårt land, finns det inga uppgifter om. Därför är det svårt att ur folknäringssynpunkt uppskatta fenomenets betydelse. Men varningsklockorna borde åtminstone börja ringa bland mjölkhandlarna och producenterna som är beroende av deras verksamhet.
Prof. emeritus Matti Antila, som uttalat ovanstående ord för tidningen Hyvä Hengitys, önskar få de tusentals medborgare som lämnat mjölken - eller övergått till naturenlig mjölk - med och ringa i varningsklockorna. Antila fungerade bland annat år 1962 - 89 som förman för institutionen för mjölkhushållning vid Helsingfors universitet, var i årtionden generalsekreterare för statens näringskommission och senare ordförande för statens näringsdelegation. Därför intresserar detta ämne Antila, och han önskar tala på ett annat sätt än mina före detta elever vid Valio. Han anser, att den vetenskapliga forskningen vid Valio sviktat efter A.I.Virtanen. Unga, oerfarna ensaksmänniskor ser inte på saker ur ett tillräckligt vitt perspektiv. Den seriösa forskningen har fått ge vika för rå business.
Som vetenskapsman och lärare förstod Antila, att det med homogeniseringen av mjölk hör samman mycket annat än enbart smak- och utseendefrågor. För precis 20 år sedan berättade han om liposomer som uppstår vid homogeniseringen av mjölk (Elintarvikeylioppilas 3/81). Redan då hade det på experimentell väg bevisats, att vissa äggviteämnen i liposomerna tränger genom tarmväggen till blodomloppet. Men i vilken mån den homogeniserade mjölkens liposomer för potentiellt allergiserande material förbi den normala matsmältningsprocessen, vet man ännu inte. Därför efterlyser Antila grundlig vetenskaplig forskning angående homogenisering och dess påverkan, speciellt som den erfarenhetsmässiga kunskapen om den homogeniserade mjölkens skadliga inverkan hela tiden ökar. Vilja att undersöka homogeniseringens inverkan på hälsan skulle nog finnas. Seriösa forskningsprojekt har hittills strandat i ett tidigt skede - om inte annat så på grund av avslagna forskningsbidrag. Inte är heller Finlands Akademi intresserad av ifrågavarande folkhälsoundersökning, men spåren leder också till den s.k. syltfabriken.
Nyligen publicerades en av Valio beställd och i Helsingfors universitets namn lanserad undersökning om 48 människors mjölktolereringsförmåga. Deltagarna höll i fem dagar en i övrigt mjölkfri diet, men drack fyra deciliter forskningsmjölk i dygnet och förde symptomdagbok. Den nyhet som STT förmedlade om saken började: Den homogenisering med vilken mjölkens fetthalt balanseras och hållbarheten förbättras tycks enligt en färsk undersökning inte öka allergier eller magbesvär bland människor. Då prof. Antila läst nyheten konstaterade han först det, att homogenisering inte väsentligt påverkar mjölkens hållbarhet, sammansättningen utjämnar den nog. Den fem dagar långa testtiden ansåg han vara helt meningslös. Man bör inte vara snusförnuftig, då man inte har resurser för det. 48 personer av 3 miljoner mjölkdrickare är ett värdelöst urval. Det ger inget svar på, hur Finlands folk reagerar i den här frågan. Denna undersökning kan inte tas på allvar.
22.8.2002 / Sakari Karttunen
(Hyvä Hengitys 6/2001)